Grattis Sverige!
Idag så gick det igenom att homosexuella får gifta sig i Svenska Kyrkan. Vilket är OTROLIGT stort!
Och de som tycker "Räcker det inte att de får registrera partnerskap?" kan faktiskt ta och utbilda sig själv med skillnaden på partnerskap och äktenskap, tycker jag.
Stort är det i alla fall och hela svenska folket förtjänar ett stort grattis för detta. Även om det inte var vanliga lekmän (typ) som fick igenom förslaget. Go go Sverige!
H ä r h a r n i l i t e ä k t a k ä r l e k ! J a g s k u l l e h å n g l a u p p h e n n e v i l k e n d a g s o m h e l s t x D
I'll Attack
Massage på Helex
Idag var jag minsann på massage och det var su~uperskönt. Jag är mycket rädd för att jag möjligtvis kommer att bli stammis där, vilket inte är lika billigt som att vara stammis på Max kan jag meddela. 390:- bränner lite i plånboken faktiskt.
I vilket fall som helst så var jag väldans stressad innan massagen på grund av att jag var nervös över en massa konstiga saker (kommer massören att stå och kolla när jag ska ta av mig kläderna, tänk om jag pruttar under massagen?). När det väl gällde så hände inget av de hemskheterna som jag tänkt ut på förhand och det hela blev en VÄLDIGT trevlig upplevelse.
Jag orkar inte gå in lika noggrant på händelsen (x3) som jag kommer att göra imorgon när jag kommer dra det för Sofia, Jonna och Linda och dessutom så ska jag misann i mig dra iväg på dansen om åtta minuter. Däremot kan jag faktiskt meddela att jag fick reda på vilken muskel som förmodligen är den mest tränade i min kropp. Vänster axelmuskel. Väldigt fult. Tydligen kunde man till och med se det XD
Nåväl, nu ska jag faktiskt skynda mig iväg och... eh... välja en bok jag kan läsa på bussen.
Ps. Till de som undrade; Jag vill VÄLDIGT GÄRNA ha ett presentkort på halvkroppsmassage på Helex i födelsedagspresent. Eller julklapp för den delen. Om någon känner att de bara har fyrahundra kronor som ligger hemma och skräpar alltså x3
Jag lovar att jag inte är en posör!
Nu måste jag skryta lite grann, för det är så HIMLA coolt. Även om jag känner mig som en posör för att jag lika gärna skulle kunna hitta på det, meeeeeeeeeeeeeeeeeen ni vet ju att jag aldrig ljuger :D
Jared Leto har gjort en Top10-lista som heter "10 Records to lose yourself to" och jag tyckte att jag skulle kolla upp den. Så såg jag att Damien Rices 'O' var med på den listan och tänkte "Hmmmmm... undrar vilken DamienRice (ja, det är ett ord i mitt huvud) är hans favorit? Tänk vad coolt det skulle vara om det var "The Blowers Daughter" eftersom det är min favorit (alongside with "9 Crimes"."
Tänka sig. "The Blowers Daughter" VAR hans favorit. Gosh. Coolt.
Synd bara att det fortfarande känns som om jag är en posör ;_;
Upp och ner
Det verkar gå lite upp och ner för mig just nu.
Jag ska bli publicerad poet (jag tjatar, ja, jag vet, men det är fan STORT). Det är upp för dem som inte förstod det.
Jag tror att det inte kommer gå överdrivet bra på matteprovet för jag varken gillar eller riktigt förstår liggande stolen som verkar vara väldigt viktig. Det är ett ner.
Jag har vunnit en halvkroppsmassage på Helex från VIP-kvällen jag var på i veckan på Shopping och massage är ju alltid väldigt trevligt. Upp alltså.
Jag har en slemtäppt hals (ja, slemTÄPPT) och hostar var tredje minut. Minst. Ner.
Fast begreppet upp och ner är ju lite dåligt att använda på mig eftersom att jag föredrar att vara nere på jorden och avskyr höjder. Hm...
Publicerad Poet
För en tid sedan så skickade jag in ett bidrag till en skrivartävling. Lilla Erik Lindegrenpriset faktiskt. Jag trodde inte att jag skulle vinna eller så, men det skulle ju vara kul att se vad som hände.
Så gick det ett tag och ingenting hände.
Idag när jag kom hem och kollade min e-post så hade någonting hänt, där fanns ett mail från en Jan Olofsson med ämnesraden "Lilla Erik Lindegrenpriset". Inte kan väl jag ha vunnit! tänkte jag. Öppnade mejlet med förväntningarna att det skulle stå att jag tyvärr inte hade vunnit och jag fick faktiskt rätt. Så jag skulle inte bli femtusen kronor rikare och jag skulle inte bli publicerad poet. Tills jag läst vidare i alla fall.
Där, precis där, i mejlet stod det med väldigt vackra bokstäver i mina ögon och bildade den mest underbara meningen någon någonsin skrivit till mig. "(...)men vi skulle gärna vilja publicera din text på nätet och i en bok". Jag? Publicerad? POET?
Det här är stort. Nej, enormt. Nej, GIGANTISKT! Jag skriver ju inte dikter egentligen, bara på skoj för min egen skull. Och nu ska jag bli en Publicerad Poet.
Stort.