I'm searching for something, but found less than nothing
I swear to God we've been down this road before
Gjorde det verkligen något?
Ingenting gick egentligen sönder
Du sa aldrig något som betydde något mer
Egentligen så visste du inte vem jag var
Du ville egentligen inte veta vad det var jag trodde kunde bli
Aldrig trodde jag att de skulle finnas
Kanske vågrade jag tro
Skulle jag kanske ha trott mig själv mer
Ledsen och skamsen över det jag känt
Äcklad över vad jag faktiskt trodde kunde ha blivit så
Gjorde det verkligen så ont?
Ingenting gick egentligen sönder
Mina drömmar fanns bara för mig
Tillåt mig att skratta åt vad jag inbillades att tro
Återigen så är det bara jag
Leendes, men ändå inte
Rasande för att jag var så naiv
Överraskad
För att jag faktiskt har så ont
Oh, love's gonna get you down
Fast med tanke på att det trots allt är han som dödar L så blir det lite mer vettigt, men ändå. Jag blir fortfarande ledsen >x< Men men... Kärlek börjar alltid med bråk ^w^
Have you heard the news that you're dead?
Jag verkar dessutom börja alla mina blogginlägg med "Alltså, jag" eller något liknande också. Det känns lite fult >w<
I alla fall;
Jag nöte Death Note. Death Note är en bra serie. Death Note är fint tecknad. Death Note ser ut att vara tecknad av samma person som tecknar Air Gear, men det tror jag faktiskt inte. Men den är fin i alla fall.
Igår läste jag nästan 40 kapitel och nu är jag lite sur på mig själv för att jag inte gjorde det. Tänk vad fint det hade varit att kunna säga "Jag läste 40 kapitel av Death Note igår!" Nämen icke då; Jag envisades med att sluta efter 38. Fan på mig alltså.
Eftersom L har varit en ganska omtalad person idag, i alla fall från tillfälle till tillfälle tänkte jag ta tillfället (xD) i akt och lägga upp en bild på honom. Han är söt och han har en mycket fin teori om mobiltelefoner. Eller telefoner i överlag. Bilden säger faktiskt allt.
See? What did I tell you?
Vid tangenterna,
Amanda.
Ps. Han skulle nog älska Jonna som vill bli hemmafru och laga massa kakor och muffins och tårtor (eftersom han älskar sötsaker menar jag >w<). Synd bara att han dör... ;__; Snyft.
In this world there's real and make believe
Hm... Jag misstänker en favorisering här i familjen; Och då menar jag inte jag och pappa.
I'm falling even more in love with you
Nu vill jag ha utlopp för mina känslor. Jag ska för första gången på två månader minst skriva en novell med ett lyckligt slut. Faktiskt. Jag lovar. Helt sant. En songfic om Take Me Away för att den är så söt.
Okej, det var inte helt sant. Jag glömde bort att novellen jag skrev förra veckan hade ett lyckligt slut, men jag tycker inte att den räknas för att hela novellen var inte min idé, det var bara jag som skrev den. Så det så.
Men nu ska jag skriva en novell som jag har kommit på helt själv, med ett lyckligt slut. Sen ska Sofia få läsa den för att hon inte ska vara så sur på mig för att jag har lösenordsskyddat RomeoxRomeo-sidan
So bright the sun is ashamed to rise and be in love with all of these vampires
Vampyrer är bra. De är mycket fina. De är odödliga för det mest, mina krav för en bra vampyr är dock att de ska vara känsliga för solljus (inte jättenödvändigt, men det ska vara någon speciell sak som gör att de faktiskt kan vara i solljus om det ska vara så), de ska dricka blod och ha smexiga hugg(hörn)tänder. Dessutom ska de vara långa och stiliga med blek hy och perfekt hår. Fast alla vampyrer har ju perfekt hår vem som än beskriver dem x3
Men ärligt talat, jag skulle _älska_ att det kom en vampyr och sa att han skulle bit mig så jag blev vampyr. Jag menar; Hur coolt skulle inte det vara?! I mean come on! Vampyrer kan levitera! Vampyrer kan suga blod! Vampyrer är allmänt bra och sexiga! (Tänk er mig som står och en liten "dah!"-pose emellan alla de där påståenderna.) hur kan man bara INTE älska vampyrer? Jag kan inte komma på en enda sak som inte skulle vara bra med vampyrer (nu beror ju detta på helt och hållet vilka vampyrer man går efter; buffy-vampyrerna ser inte helt nice ut när de ska dricka/dricker blod och Twilight-vampyrerna går mig på nerverna för att de inte har någon svaghet).
Sen har vi den incidenten med att göra Tom Cruise till Lestat och sedan Stuart Townsend till samma vampyr, men de ser helt olika ut. Jag menar; Hello? Man kan inte ha kortare hår OCH brunt hår på en blond och relativt långhårig vampyr! För att inte tala om Armand i Interview with a vampire. Alltså, vi går inte in på det. Det är smärtsamt och alla Anne Rice fantaster håller nog med mig. Kami-Sama! Antonio Banderas? Vad tänkte de på? Ska Arman inte vara en typ (okej, se ut som en) 16-årig kille med rödbrunt hår?
Okej, vi går inte in på det, då blir vi bara upprörda. Lestat som dansar med lik, Lestat som dansar med lik, Lestat som dansar med lik och sjunger på franska~
Kort sagt; Vampyrer ÄGER!