När bussen kom fram ungefär till Övertorneå sa pappa att vi skulle hoppa av vid en parkering så fick vi gå till min moster och jag begav mig dit bak för att meddela systern min. Gjort och sagt. När vi kom av berättade Matilda att killen som hon kände (Gustav hette han tydligen xD) hade blivit väldigt chockad av att jag kom och pratade med henne och hade frågat vem jag var.

Gustav-killen: "Vem var det?"
Matilda: "Det var min syster."

Tystnad.

Gustav-killen: "Är du seriös?"
Matilda: "JA!"

Okej, vi är inte så lika jag och min syster xD

Bara för att jag läste Lindas blogg nyss och kommer ihåg att Agnes har pratat om det avsnittet någon gång.

"    Can't even shout, can't even cry
      The gentlemen are coming by
      Looking in windows, knocking on doors
      They need to take seven and they might take yours
      Can't call to mom, can't say a word
      You're gonna die screaming but you won't be heard      "

Wilma satt tydligen inte där uppe vid datorn som hon skulle för att Matilda gjorde det. Hon skulle "bara" visa henne en bild. Mm. Ja. Självklart. Och sen göra några saker till. Sen kollar hon vad Wilma höll på med i Paint. Hon hade fint försökt att skriva "Det här är våran trädgård". Tyvärr hade det inte gått så bra, utan blivit "Det här är våran tregård." Matilda tänkte då vara klyftig och kaxar till sig rejält.

Matilda: "Det heter inte tregård, utan TRÄ-gård."
Jag: "Nej, Matilda. Det heter TRÄD-gård, inte TRÄ-gård."

Nästa gång någon vill smarta till sig, tänk efter före. Det går inte alltid så bra att rätta en sjuåring, fast man är tretton år gammal. Eller fjorton... Whatever, hon är yngre än mig, det är allt som behövs sägas.