Dagen började med... Eller tja, "skoldagen" började med den sedvanliga bussresan och jag hade magsjuka och ville spy och svimma och må allmänt dåligt och åka tillbaka hem och sova bort resten av mitt liv samtidigt som jag har Romeo alldelens fint uttryckt i en bok bredvid mig själv och en söt pojke som gärna kan få heta vad Edward egentligen heter eller Erik för den delen.
Jag hade skrivit ett fint inlägg om dagens upp och ner (för jag var som vanligt, fast i fler kurvor) glad, trött, glad, trött, glad, trött. Och om hur jag förmodligen gick Jonna lite på nerverna i slutet av dagen innan hon åkte hem. Dessutom så förföljde vi nästan Mike (Jonna lyckades inte övertala mig för Edward lockade för mycket och jag orkar inte förklara det så nu får det vara så här :;_;;). Sen åt jag skinkochostpaj och allting har gått sådär med matten och jag får nog bara G igen.

Fack-Tor. Fack-Tor. Ingen utom Linda kommer att förstå.

Den där självmordsguiden lockar väldigt mycket just nu. Om inte bara för att läsa om och skratta och en del fula kommentarer så som "Om du lyckas separera huvudet från kroppen är ett lyckat resultat 100 procent garanterat." som för övrigt nog får vara dagens quote.