Du försöker jämt och ständigt göra mig till dig,
Du vill alltid att jag ska skärpa mig och bli bättre,
Det är ju för min egen skull.

Du skriker åt mig när jag inte är som du vill,
Men när jag gör på samma sätt säger du åt mig att sluta,
För jag är ju så mycket mognare.

Du säger att jag ska lyssna när du säger något,
Men när jag vill att du lyssnar så stänger du öronen,
Inget jag kan säga är ju viktigt för dig.

Du säger åt mig att behandla folk efter deras ålder,
Men du så behandlar du dem efter deras så kallade mognad,
Du behöver ju inte följa regler.

Så nu frågar jag dig vad en hycklare är,
Är det den som ber dig göra som hon säger, inte som hon gör,
Eller är det den som säger två olika saker?

Hej, vilken hycklare du är,
Jag ber dig dra åt helvete, jag vill inte se dig mer,
Men du har redan stängt dina öron.

Det här är ingen jävla dikt om moderskärlek,
Det är ingen jävla dikt alls,
Det här är mitt sätt att säga "Jävla hycklare".

Jag vill att du ska lyssna på mig nu,
Men eftersom du redan har stängt dina öron så ber jag dig,
Läs vad som står på pappret.

Kan du inte se vad jag har lagt fram,
Förstår du inte vad en hycklare är?
Ställ dig framför ramen i hallen, den som är målad i guld.

Bilden som du ser där känner du säkert igen,
Du ser den ju varje gång som du lämnar huset,
Bilden du ser där kallas spegelbild.

Nu kan du gå, du kan öpnna och stänga dörren,
För du har ändå inte lyssnat på mig, du vet inte vad jag vill,
Så hej då, hycklare där.