Jag har nu frågat hur vi skulle göra om Mike blev kär i någon av oss mot all förmodan och förnuft osv. Detta för att inte någon av oss skulle behöva ha värsta samvetskvalen om det faktiskt skulle hända och sedan skulle vem det nu än var av oss behöva säga "Vänta, jag måste fråga min kompis en sak först".

Detta är resultatet:

Jag: "Om Städis (mot all förmodan och allt förnuft osv. etc.) skulle bli kär i någon av oss, ska den andra acceptera det eller ska personen som han blev kär i säga nej till honom?"
Sofia: "Åh herregud."
Jag: "För mig går det bra vilket som eftersom jag alltid valt vänner före killar" (Av anledning att jag inte haft så många killar att välja på xD)
Sofia: "Knivigt. Jag skulle säga nej. Det är för orättvist."
Jag: "Så vi ska säga nej till honom?"
Sofia: "Ja. Men nu är jag väldigt självisk eftersom han obviously skulle bli kär i dig och jag vill inte det för det skulle vara helt hemskt. No offence."
Jag: "Om vi nu inte mot all förmodan och allt förnuft osv. etc. skulle komma på ett sätt att klona honom eller att Mikey Way skulle bli kär i den andra?"
Sofia: "Precis."

Det gäller att tänka på allt i världen. Fast om det nu skulle bli så att jag skulle bli ovän med Sofia av anledning X och sedan skulle Mike bli kär i mig av anledning Y så skulle jag säga ja till honom i alla fall. Två flugor i en smäll vet ni. Men det är inte så troligt efter som jag 1. Är konflikträdd och 2. Det är inte säkert att han blir kär i mig, han kanske tycker jag är för högljudd och "färgstark" för honom - för annorlunda.

Så det så. Fast om jag skulle börja bråka med Sofia tycker jag det skulle vara bra för henne att veta att jag är otroligt långsynt och drar upp saker långt i efterhand.