Jag är en mycket ohälsosam människa. Inte på det sättet att jag aldrig rör på mig och att jag bara äter onyttigheter hela tiden (det stämmer bara till hälften xP) utan mer på det psykiska sättet.

Hur normalt är det att man blir förälskad i en asocial kille som mest sitter hemma eller jobbar för att ha råd att läsa till matematiklärare utan att behöva ta studielån, som dessutom är fem-sex år äldre än en själv och för att inte tala om att han redan har en flickvän. Hm? Hur normalt är det? Normalt nog tycker ni? Ja, vänta bara. Han är dessutom min påhittade fiktionella person till ett filmmanus jag skriver till Litterära Gestaltningen. Är det normalt nu då?

Precis, jag har gjort det igen~ Gosh, det är inte alls bra för mig att skriva saker som inte baseras på verkligheten. Jag vet mycket väl om att allting bara finns i mitt huvud, men ändå. Han är ju perfekt som Edward (CULLEN) så man kan ju inte låta bli att bli kär i honom *hostharkel*

Hm... Jag måste nog ta och låta det där manuset ligga under veckan och fokusera på engelskan och biologin. Svenskan kan jag ju lägga lite tid på också.

Well, crap. Jag är kär i mitt huvud. Pucko x3