För en tid sedan så skickade jag in ett bidrag till en skrivartävling. Lilla Erik Lindegrenpriset faktiskt. Jag trodde inte att jag skulle vinna eller så, men det skulle ju vara kul att se vad som hände.

Så gick det ett tag och ingenting hände.

Idag när jag kom hem och kollade min e-post så hade någonting hänt, där fanns ett mail från en Jan Olofsson med ämnesraden "Lilla Erik Lindegrenpriset". Inte kan väl jag ha vunnit! tänkte jag. Öppnade mejlet med förväntningarna att det skulle stå att jag tyvärr inte hade vunnit och jag fick faktiskt rätt. Så jag skulle inte bli femtusen kronor rikare och jag skulle inte bli publicerad poet. Tills jag läst vidare i alla fall.

Där, precis där, i mejlet stod det med väldigt vackra bokstäver i mina ögon och bildade den mest underbara meningen någon någonsin skrivit till mig. "(...)men vi skulle gärna vilja publicera din text på nätet och i en bok". Jag? Publicerad? POET?

Det här är stort. Nej, enormt. Nej, GIGANTISKT! Jag skriver ju inte dikter egentligen, bara på skoj för min egen skull. Och nu ska jag bli en Publicerad Poet.

Stort.