Återigen; Det är inte så fucking jävla uppenbart!

I'm feeling slightly annoyed~

Hur kommer det sig att nuförtiden verkar allt det vi får sagt om oss vara Det är så uppenbart? Återigen, det är INGENTING som är uppenbart! Även om det må hända verkade som att vi skrattade till för att vi passerade en viss person efter idrotten, så var det ju inte så att vi gick dit upp för att göra det. Nej, det var inte ens därför vi skrattade till! Vi skrattade för att Malin och Sofia gick med sina pilatesbollar balanserad på ena handen högt uppe i luften och medans Sofia märkte att det kom lägre tak och sänkte bollen, så gjorde inte Malin det, utan istället gick in i taket.

Herregud! Våra liv kretsar INTE kring några få personer och vi KLARAR AV att hålla minen om det nu skulle råka vara så att vi kanske stöter på en person som vi känner igen/tycker är snygg.

Nä, jag är arg. Och det är delvis därför jag sitter och tjurar och äter choklad. Den andra anledningen till att jag sitter och tjurar är för att jag har ont i mina läppar som har torkat ut totalt nästan och mitt lipsyl är borta. IGEN. Tur som det var hade vi lite vaselin hemma i alla fall, som brukar funka lika bra det.
Andra anledningen till att jag sitter och äter choklad är för att jag känner att jag faktiskt får unna mig det. Jag gjorde en kort redovisning idag som lyckades få MVG och jag är stolt. Jag gjorde även ett prov och det kändes som att det gick ganska godkänt på det med (jag hoppas på minst VG i alla fall). Plus att jag nyss hade idrott då vi hade styrka-kondition och jag gjorde bra ifrån mig.

Så nu tycker jag att jag får sitta här och tjura för att jag har ont i läpparna, för folk är dumma när de inte tänker till och för att jag inte kan ägna min kväll till kolaglassen i frysen utan måste först skriva engelska redovisningen så det är klart till imorgon.

Först tänker jag sitta och kolla på Matthew Gray Gubler. Så att jag inte får en sockerchock av att se på Criminal Minds ikväll.



STÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄDAA~!

Idag har jag varit duktig tycker jag. Jag har städat (eller dammsugit och skurat) köket och jag håller på med mitt eget rum. Har inte hunnit plugga någonting dock, vilket gör att jag förmodligen kommer vara irriterad på mor när hon kommer hem, eftersom det var hon som tvingade mig att städa köket trots att jag förklarade för henne att jag skulle städa mitt rum - som jag inte hann göra förra helgen då jag mådde dåligt och städade vardagsrummet - och plugga både matte, fysik och skriva på svenskan.

Jag känner mig frustrerad just nu, men jag får bita ihop och städa mitt rum så att jag sedan kan se Körslaget utan att ha det hängandes över huvudet. Förhoppningsvis vinner Erik så att jag inte är sur resten av helgen >w<

Well, well; Nu återgår jag väl till städandet, så att jag inte fastnar vid datorn.

Ögonbryn och fågelbon

Jag har upptäckt att buskiga ögonbryn som hårstrårna ligger åt alla håll på är irriterande. Jag vill bara ta en liten borste, en tandborste typ, och borsta till dem så att de ligger slätt och alla ligger åt samma håll och inte i bara ett stort kråkbo i slutet. Usch.

Uppdatering:_OYASUMINASAI!

Whut the fuck's wrong with people?!

En sak säger jag er som är irriterande med rollspel (enligt moi);

Folk kan nästan hur som helst hoppa in (i textrollspel alltså) om man inte sagt någonting annat. Vilket kan leda till en MASSA olika situationer, som ofta inte slutar som man vill. Nu är det så att jag har upplevt i de två senaste trådarna jag skriver i att det inte går min väg. Det kommer in en massa folk som uppenbarligen vill rollspela, men som inte ger en någon ärlig chans att starta en konversation med karaktären.
Om man vill gömma sig, fine. Men om min karaktär hör det kommer han knappast gå fram och påbörja en konversation, inte om motspelarens uppenbarligen inte vill bli upptäckt av någon/något.
Sen kan det hända att det dyker upp en karaktär som helt och håller IGNORERAR en i rollspelet. Vilket gör det hela ännu svårare att påbörja en konversation. Då _vill_inte_ den andra parten prata med min karaktär och då spelar det ingen roll om jag så skulle skriva att min karaktär sjöng en serenad för denne, för h*n kommer ändå inte säga någonting.

Christ, ibland är det jobbigt att vara rollspelare.

FOI

Om ni undrar så gillar jag inte att sitta och stirra upp i taket.

Wake up, wake up, wake up

Så här är det nu;

Jag har värsta provet i programmering om två dagar. Jag har inte pluggat ett dyft. Jag fyller år om tre dagar. Allting känns grymt stört och jag vill som vanligt bara gå och lägga mig och sova. Men jag tänker banne mig äta kyckling nu och sedan ska jag sitta och anteckna sönder C++ boken och sedan tillsist ska jag färga utväxt och kolla på House. Och efter det blir det alternativt mer antecknande eller skriva klart kapitel femton av Romeo. Känns som att det skulle behövas banne mig.

Jag ska vara en duktig flicka fram till jul. Vilket påminner mig om att jag inte bara har prov på torsdag utan också engelska redovisning.

Wonderful~


Underbart.

Surpisingly, shockingly, annoying

Nu är jag lite småarg. Till råga på allt på klassen jag gått och kallat über i ett och ett halvt år. Eller delar av klassen i alla fall.

Vad fan har de med att göra om vi sitter och kollar runt på alla killar vi tycker är snygga? Eller för den delen råkar gilla någon av dem lite mer än de andra. Som Jonna med Wimp eller Sofia med Arne, eller jag med Mike för den delen.

Vi har liv, även om vi inte gillar att spendera dem på fester där vi blir stupfulla och hånglar upp tre olika killar som vi inte har någon aning om vad de heter eller ens kommer ihåg dagen efter.

Varför suger vi bara för att vi inte vill göra så?


*cough* Please... *cough* Help... me!

AHA! Jag visste väl att det skulle bli värre nu under helgen. Jag låter som en gammal kråka. Fast det kanske inte bara beror på att nu kan jag vila ut mig utan för att jag stack till biblioteket utan jacka igår.

I vilket fall som helst jag jag fullt med slem i halsen och hostar varannan minut. Fast det är inte så farligt. Jag har i alla fall inte huvudvärk eller feber.

No Subject; Läs inte

LÄS INTE LÄNGRE ÄN SÅ HÄR.

Sure. Det är mig det är fel på. Det var jag som störde. Förlåt mig så mycket, your royal highness. Skall aldrig ske igen.

Fuck you. Förlåt att jag frågade.

Skit i mig bara. Det brukar funka.

Jag är inte avundsjuk

Okej, nu är jag redo att vara arg och sedan ska jag vara resonabel.


GAH! JÄVLA CP-FITT HELVETES JÄVLA PISSRÅTTA JÄVLA UNGJÄVEL SOM ÄR ÄLDRE ÄN MIG OCH VARFÖR I HELASTE HELVETE ÄR LIVET SÅ JÄVLA....!! GAH!


Okej. Det var inte jag som var arg, det var jag som var förbannad, deprimerad, avundsjuk och oresonabel. Kändes lite irrationellt gjort ^^'


Nu ska jag vara arg och irrationell.


Varför i helaste helvete? Okej, är hon helt störd eller vad är det för fel på människan? Jävla... Okej, jag ska inte förolämpa henne.

Men vad i hela...? Hur kan hon gå och vara oartig och fula sig mot Jared? Är det något allvarligt fel i hennes huvud eller vad? Och ärligt talat; Folk våldtar inte andra mitt på en jävla Award. Om de börjar dra dig därifrån, visst; Stick, skrik eller vad fan, men kolla Vem som drar dig därifrån va?


Och HERREGUD! Hur kan hon inte bara veta vem perfektionens perfektion är? Det enda som saknas egentligen är att det finns en bild på honom i ordboken under perfektion. Jag menar; Hans perfektighet går ju inte att missa? Och om man nu inte råkar känna som jag and tha gang, så vet man väl ändå vem han är? Hon bor väl ändå inte under en sten, eller har jag missuppfattat någonting? Jared kanske var på en galafest under en sten?

Och! Och! Han var typ disguised, MEN! Men; Hans perfektion lyser ju igenom! Det är som en underbar aura kring honom. Right, right? Am I wrong?


Okej, dags för resonabla Amanda att komma fram.


Jag hatar henne inte. Jag är avundsjuk. Jag är avundsjuk och kanske ogillar henne. Mest avundsjuk. Sen tycker jag väl att hon är lite korkad också. Och sen tycker jag att hon ändå ser ganska alldaglig ut. Som alla på stan, fast förmodligen modellsmal eller någonting.

Det är okej, jag är inte arg längre. Det har runnit av mig. Jag är fortfarande avundsjuk, jag är fortfarande vanliga gamla Amanda som skulle göra vad som helst för att träffa Jared och skulle dö om han grabbade tag i mig och bad mig följa med. Som skulle vakna till liv igen om resten av bandet kom. Och jag skulle verkligen inte säga att jag är på dåligt humör när jag får träffa 30 seconds to mars. Frågar de; "Why are you being so rude to us?" svarar man (jag) "Because I'm stupid and blind, forgive me your highness and please spare my head m(__)m" och är gravallvarlig.

Jag är avundsjuk. Jag vill slå in hennes huvud, men det är inte för att jag ogillar henne, hatar henne osv utan för att jag är avundsjuk. Resten kommer i andra hand. Okej. Visst är jag en bra människa, som erkänner att jag är avundsjuk.

Nej, jag tycker hon kan få sin Bill, jag vill inte ha honom. Hon får Bill och hon kan få hela Tokio Hotel för den delen, så får ve 30 seconds to mars. Så kan vi lära dem vilka man ska prata med och vilka man ska hålla sig undan.


Nu kommer jag dö, för jag har uppfyllt dödssynderna: Pride, Gluttony, Sloth, Lust, Envy, Wrath och Greed inom loppet av två dagar. Det är ont.

När jag kommer till efter livet kommer jag att sitta i Jareds knä och dö.


Jag är avundsjuk på Kenza. Är ni nöjda nu?


Inget xoxo från mig.


Ps. Förlåt alla ni icke-klasskompisar-som-nördar-30stm-och-snygga-killar-lika-mycket-som-jag. Ni borde inte ha fått läsa detta. Vad jag däremot inte förstår är varför ni, mina vänner, fick för er att läsa den där bloggen? Varför? Vi var lyckligt ovetande för bara några timmar sedan. Jag hade haft en bra dag och sen gick ni bara och gav den ett hemskt slut. Shame on you!


Proms are so super-tacky~

Okej, jag har gjort hål i Nageln. Ja, N-A-G-E-L-N, inte Naveln. Som i den där hårda ytan längst ut på fringrarna. Det var förmodligen det dummaste jag gjort på ett bra tag. Det är relativt snygg, men ganska tacky och dessutom fastnar jag i tangentbordet lite då och då så som jag sitter och nördskriver vid datorn vareviga minut.

Det är jobbigt. Men snyggt. Och tacky. Och snyggt och tacky kändes bara så rätt idag. Jag tar ut den om Kakashi dör. Jag lovar.

Spoiler~

Okej. Kakashi dog inte. Kakashi överlevde. Kakashi använde sig super elit mangekyougan för att "trolla bort" spiken och överlevde. Sen tänker han "Oj, jag har nästan ingen stamina kvar." Sen kommer Pain och säger "You sure are persistant" och man skriker "VEM FAN ÄR DET SOM ÄR PERSISTAN HÄR EGENTLIGEN!?" Så tänker han skjuta en bomb emot Choji, men då tänker Kakashi "Om jag använder Mangekyougan igen så kommer jag att dö."

Jag skriker lite på Kakashi, för alla vet att jag skriker när jag blir upprörd (eller hur?).

Kakashi använder i alla fall Mangekyougan. Sen tänker han "Detta är min sista stund i livet" och så har han sin sista jävla önskning.

Nu vill jag slå någon. Helst Masashi för att han måste ha ihjäl Kakashi. Kan han inte bara stoppa dit Sasuke eller någonting? Och dessutom är allting Sasukes fel! Faktiskt. Jävla pucko.

And you'll say that you don't want to see the sun anymore

VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ MIN JÄVLA VÄRLD?

Tecken. Okej. Vi säger det. Karma. Okej. Vi kan säga det med. Men när FAN tar allting slut?
Kan jag inte bara få en fin pojkvän, träffa dem jag vill träffa och få ha mina favorit karaktärer i livet. Oh sigh. I slutet av veckan kommer jag förmodligen att ha hängt mig. Bara så att ni vet om ni undrade.

"...var den bra då?"

And here comes the Jonna talk again.

Snart så vet väl jag allt som finns att veta om Jonna om man ser ur en förälskad tonårings ögon. Vilket jag aldrig trodde att jag skulle kunna.

Fast å andra sidan så måste stackarn få ösa ur alla sina kärlekstankar om henne till någon när hon inte vill höra.

Blommor och bin - Icke då

Jaha. Nu har man minsann biologi. Det går inte att skriva någonting. Mest för att Peter är så dum. Sen är det delvis också så att jag inte känner mig motiverad. Vilket jag borde göra eftersom jag måste skrivit klart till imorgon. Sen ska vi minsann läsa igenom alla andras också, så att vi kan opponera oss.

Nej, nu får det räcka, som Sofia sa.

Inte igen!

Idag har typ varit jobbig. För den var inte som den skulle vara. För det känns (för mig) som att vi inte flummade som vi brukar göra. Och det känns HELT fel. Jag tror det är för att Linda SKOLKADE (Jag är arg på dig nu Linda) från Litt. Gest. Det sög. Det suger att hon typ inte väntade på mig heller, dumma ungen.

Imorgon hoppas jag blir bättre. För jag orkar minsann inte ha en tråkig dag till faktiskt. Det var så tråkigt. För det kändes som riktig skola borde kännas.

Imorgon hoppas jag vi ser någon kul. Så att det känns som vanligt igen.


And I am torn to do what I have to

Okej, nu har jag suttit vid datorn i två timmar mer än jag tänkte mig. Och jag har fortfarande x-antal sidor kvar att läsa i fysiken, samt drygt 60 uppgifter att göra. Till onsdag. Vilket inte innebär att jag har tid att plugga på onsdag också. För då är det prov minsann.

Jag ska bara lyssna klart Your Call. För den är söt.

Syskon är lätta - Så länge dem är någon annans

Sofia, Jonna och Linda. Ni förstår inte hur lätt ni har det med bara äldre syskon. Jonna dessutom som inte ens har några som bor hemma. Eller Sofia vars bror har en egen dator. Linda kan vara ett undantag som påstår att Johan tar varje chans han får att plåga henne.

Jag kommer hem, för en gångs skull före Matilda. Men bara för att jag cyklar förbi henne så får hon chansen att ropa att hon paxar datorn. Och hur länge skulle inte hon sitta vid den? Jag lovar att det inte bara hade varit en timme, eller ens två timmar.
Vad tror ni hon gör när jag inte lyssnar på henne utan själv sätter mig vid datorn? Jo, hon får ett raseriutbrott och gnäller om att hon hade paxat och att hon skulle göra läxorna (samt kolla in var enda fjortissida som finns) och att hon inte skulle sitta nå länge. Inte mitt nå länge som är kanske en halvtimme, utan hennes som är minst det dubbla. Plus att man alltid måste lägga till minst en kvart på vad hon egentligen sagt. Sen när jag drar upp att jag inte en enda gång på två veckor fått sitta vid datorn efter jag kommit hem från skolan, så tycker hon att jag visst fått det, bara att hon inte kan komma på när. Det håller verkligen i längden.

Sen är det nästan bevisat att jag sitter mindre vid datorn än vad hon själv gör (vilket är ganska uppenbart, för hennes "Jag ska bara kolla den här" betyder "Jag ska bara kolla den här och den här, samt svara på vart enda jävla inlägg som jag fått". Vips, två minuter har ökat tiofalt. Och inte en enda gång jag kan komma på har hon heller suttit den tid hon sagt, alltid minst fem-tio minuter extra.

Och min kära mor vill ge mig ytterligare ett syskon. Visst säger jag. Så fort jag har lämnat boet och inte kommer krävas ta ansvar för den lorthögen, som med de andra två ungarna. Snart börjar jag tro att det är mina barn och inte mina syskon. Tur att man har "Det är dina barn, inte mina"-argumentet i alla fall.

Vem som helst av er tre skulle jag byta med när som helst. Speciellt Sofia som far till USA minst en gång om året.

Anledningar till jag längtar tills jag flyttar hemifrån

Mamma och pappa fryser alltid in polarbrödet. Jag hatar att behöva tina det sedan, smöret smälter alltid. Suck.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0